Vid sidan av mitt doulaskap och lärarjobb är jag just nu mitt uppe i distansplugg i biblioteks- och informationsvetenskap (obs! på halvfart, man måste få andas lite också!). Här om dagen hade jag seminarium för att presentera en sammanställning av forskningsläget kring en viss fråga och jag valde att kika på nyblivna mammors behov av information. Helst hade jag velat titta på gravidas informationbehov – men lo and behold – det fanns såklart knappt någon!

Hur som helst, studierna som jag har granskat visar att nyblivna mammor i väldigt stor utsträckning använder sociala medier eller internetforum för att få stöd i och hitta svar på frågor kring sitt föräldraskap. Det är främst negativa känslor, som oro och känslan av att vara överväldigad eller ensam som driver sökandet efter stöd och info online – och det slog an en sträng så himla djupt inom mig. 

Vi behöver verkligen vår by. 

Samtidigt som sociala medier är en guldkälla till både gemenskap och kunskap får vi inte glömma att instagram, facebook, tiktok osv ägs av företag med både politiska och ekonomiska intressen. Många informativa inlägg om födande på instagram raderas och konton stängs av, på grund av godtyckliga regler. Att hitta nyanserad info på sociala medier kan bli svårt, eftersom det är algoritmer som bestämmer vilka inlägg du ska se. Du vet när du råkar scrolla förbi ett inlägg som du hade velat titta mer på, men det är helt omöjligt att hitta igen? Det beror ju på att ditt snabba scrollande har tolkats som ointresse och det inlägget döljs för dig, av algoritmen (kort förklarat). 

Det blir också lätt väldigt starka och svartvita diskussioner, speciellt kring födande, som är något som verkligen berör på djupet. Debatter kring hemfödslar, birth centers, induktioner, kejsarfödslar kan bli extremt hårda i tongångarna och jag förstår om man blir avskräckt när man börjar förbereda sig inför förlossningen eller behöver hjälp med amningen. 

Var börjar man ens? frågade en vän till mig, när hon skulle börja läsa på lite inför graviditet och jag fattar verkligen var hon kom ifrån, mängden info kan bli överväldigande. Sociala medier kan vara bra till mycket, men kan det verkligen fylla hela vårt behov av community, en by att tillhöra? Jag önskar att det fanns ett självklart sammanhang, där berättelser kan få ta tid, mammor kan få prata till punkt om sin upplevelse och det finns plats för både små och stora frågor och rädslor. Därför tror jag så starkt på doulaskapet. Här finns råd, stöd och omsorg. Här finns plats för dig, din berättelse. 

Oavsett om det är jag eller någon annan som är din doula, så finns vi här för att stärka dig.
Lita på dig själv, luta dig mot oss.